Skatan, ständigt närvarande men sällan sedd, betraktar världen med ett öga som fångar det blanka, det förbisedda. Hennes blick påminner om barnets uppmärksamhet inför det slumpmässigt vackra. I Sunna Hansdóttirs utställning ”Skatan” utforskas denna perception – hur upprepning, skräp och vardagliga former blir till ornament och mönster. Städernas skator bygger bon av både pinnar och bortkastat material, förvandlar det oönskade till skydd och skönhet. De ser, som konstnären, skatten i det som andra kallar skräp.