På 1960‑talet drog sig Pablo Picasso tillbaka från offentligheten för att arbeta intensivt i sin ateljé, ofta med flera målningar om dagen. Han återvände till motiv ur sin egen produktion och den europeiska måleritraditionen, och inriktningen blev mindre gränsöverskridande, mer fördjupande. De sena verken förbises först, men får ökad betydelse på 1980‑talet när måleriet åter blir centralt och en yngre generation inspireras av hans expressiva frihet. I dag ses de både som banbrytande och som en föraning om kommande konstnärliga uttryck.

Utställningen är curerad av Jo Widoff.